Varifrån kommer ditt
intresse för hållbarhetsfrågor?
–Det har vuxit fram över lång tid, men började kraftfullt
för ungefär 15 år sedan. Jag har framförallt fokuserat på grönare måltider, men
det handlar inte bara om vad som ligger på tallriken utan också om att se hela
värdekedjan – från vilken jord fröet går ner i, hur råvaran skördas,
transporteras och emballeras. En banan har till exempel 17 anhalter innan den
hamnar i kylskåpet och det är kanske inget man tänker på när man slänger en
brun banan i soporna. Det är därför viktigt att utbilda nästa generation inom
detta och se till att man får respekt för råvaran. Samtidigt tycker jag inte
att man bara ska prata om det dåliga utan istället få folk lustfyllda och
passionerade kring det som är bra!
Hur kan vi bli mer
klimatsmarta i köket?
–Nummer ett är att inte slänga mat. Ät upp den mat du
handlar, tänk till när du lagar maten och hur du förvarar den. Städa kylskåpet
en dag i veckan och det du inte äter upp kan du frysa, torka, rosta, skiva ner
eller lägga in. Se till att äta upp allting även fast det inte alltid är så
lustfyllt. Att äta i säsong är också bra, men inte bara för att det är mer
klimatsmart, det är också mycket godare. Råvarorna har mer smak och större
näringsinnehåll. Jag tycker även man ska tänka säsong när det gäller kött och
våga utforska bredden av olika protein.
Varför slänger vi så
mycket mat, tror du?
–Jag tror det är för att maten är så billig. Det är svårare
att slänga något som är dyrt jämfört med något som är billigt. Dessutom
planerar vi ganska dåligt när vi handlar. När vi går ut och äter vill vi gärna
ha buffé och när vi kommer hem vill vi att det ska vara som en buffé i kylen,
sedan är vi inte så skickliga på att ta hand om det.
Hur kan vi minska
matsvinnet?
–Ha en idé om vilka rätter du ska laga när du går till
butiken, istället för att inspirationshandla. Ät ur ditt kylskåp och töm
grönsakslådan innan du handlar igen, då blir inga skrumpna grönsaker kvar och
du får en bättre översikt. Frys in grädde, smör, charkuterier och plocka sedan
fram till en omelett. Örter som håller på att vissna kan skäras ner, frysas in
och användas till nästa soppa eller gryta. Fyra matskedar potatisgratäng räcker
inte till någon men kan bli en bra smaksättare i en crepessmet. Jobba även med
märkningar och skriv vad sakerna ska användas till, inte bara vad det är för
något.
Du brinner även lite
extra för grönsaker. Hur tycker du man ska tänka när man tillagar grönt?
–För de flesta handlar grönsaker om att koka eller steka,
men det finns så mycket möjligheter. Jag tycker man ska ge grönsakerna samma
fokus som man ger köttet och sedan utforska hur man kan framkalla olika smaker
och konsistenser. Det går också att använda mer av grönsaken än man tror. Du
kan till exempel koka buljong på olika blad, eller skrubba av stjälken på en
zucciniplanta och sedan steka. Men grönsaker är otroligt olika och kräver olika
tillagning. Det var också därför jag skrev jag boken ”Grönsaker A-Ö”, för att
skapa nyfikenhet och tipsa om hur man kan göra.
Vilken är din
favoritgrönsak?
–Jag har en för varje säsong, men nu i helgen lagade vi
kålrabbi till middag. Det är en väldigt underskattad produkt som är helt unik i
sin konsistens. Den har en djup, god smak som behåller sin friskhet även under
sin tillagning. Den har också en köttighet som gör att man kan äta lite mer av
den. Jag gillar också den första färskpotatisen och den första sparrisen väldigt
mycket.
Text: Emilia Thor
Foto: Erica Wessman
Goda grönsaker
Recept: Paul
Svensson, hämtade ur boken ”Grönsaker A-Ö” (Bonnier Fakta).
Foto: Charlie
Drevstam
4 portioner
1 pumpa, tex Hokkaido
1 tsk gurkmeja
½ tsk malen spiskummin
½ tsk malen ingefära
1 krm chilipulver
1 citron
1 dl röda linser
2 ½ dl vatten
2 msk olivolja + till stekning
1 dl rostade pumpakärnor
1 kruka citronmeliss, skuren
Salt, nymalen svartpeppar
Fetaostdressing
150 g fetaost
1 dl turkisk havregurt eller turkisk yoghurt, 10%
Salt
Gör så här:
Värm ugnen till 175 grader, varmluft.
Ugnsbaka pumpan hel tills den har en innertemperatur på 90
grader, i cirka 40 minuter. Ta ut och låt svalna. Skär pumpan i grova bitar.
Fräs kryddorna i en panna med olja. Dela citronen och pressa
juicen över kryddorna, tillsätt linserna, häll i vattnet och lägg på ett lock.
Låt daalen sjuda i ett par minuter tills linserna är mjuka. Rör i lite olja och
smaka av med salt och peppar.
Mixa fetaosten med havregurt eller yoghurt, smaka av med salt.
Fördela daal och pumpa på tallrikar. Ringla över
fetaostdressing och toppa med pumpakärnor och citronmeliss, gärna också med
lite extra smulad fetaost.
Tarte flambée med fänkål och
olivricotta
4-6 portioner
3 små fänkål med dill
2 silverlökar
¼ dl + ½ dl olivolja
50 g smör
250 g ricotta
80 g svarta oliver, urkärnade
2 ark smördeg
2 msk sherryvinäger
½ citron
Salt, nymalen svartpeppar
Gör så här:
Skär två fänkål i skivor. Skala och skiva lökarna. Lägg
fänkål och lök i en kastrull med den mindre mängden olja och fräs på låg värme
under lock i cirka 25 minuter tills allt har mjuknat. Vänd ner smöret mot
slutet.
Mixa (eller hacka) oliver och ricotta med den större mängden
olja i matberedare. Smaka av med salt och peppar.
Lägg ut smördegsarken på bakplåtspapper och stryk dem med
olivricotta. Fördela den varma fänkåls- och lökblandningen på ricottan.
Sätt ugnen på 210 grader, varmluft, och sätt in två plåtar
så att de blir varma under tiden. Ta ut de heta plåtarna och dra över
smördegspizzorna med hjälp av bakplåtspappret. Grädda i cirka 15 minuter tills
smördegen är gyllene och frasig.
Hyvla under tiden den återstående fänkålen tunt med mandolin
och blanda med vinäger och salt. Eller ta mjölksyrad fänkål (se recept intill).
Fördela salladen över den varma tarte flambéen och servera direkt. Toppa gärna
med lite fänkålsdill och pressad citronjuice.