30-åringen som siktar högt

Pontuz Löfgren AB firar 30 år med pompa och ståt. Nytt Boende träffade Pontuz själv över en fika där han delar med sig av framgångsreceptet, utmaningarna och passionen till yrket. Och så kikar vi in på det snyggt inredda kontoret där design och medvetna val skapar en lugn hemkänsla.   

Från det stimmiga stadslivet utanför kliver jag rakt in i Pontuz Löfgrens harmoniska reception. Här möts jag av Johanna Carlssons trygga leende när hon hälsar välkommen och erbjuder valfri dryck från den generösa dryckesmenyn. Cappuccino, varm choklad eller kanske ett glas prossecco. Jag väljer en kopp grönt te, som serveras med varm mjölk och en chokladmacaron vid sidan. Lyxigt. Precis som känslan i inredningen. Cognacsfärgade skinnsoffor, färska blommor och snygga designlampor. Väggarna är delvis klädda i varmbrun träpanel som ger en jordnära och flärdfull känsla. En brasa brinner vid soffgruppen och på receptionsdisken fladdrar levande ljus.  

– Många som kommer hit är lite pirriga och nervösa. Det är stora affärer det handlar om. Vi vill skapa en lugn atmosfär där man känner sig väl omhändertagen, säger Johanna som är receptionsansvarig.  

Jag kikar in bakom kulisserna. I det öppna kontorslandskapet lyser flitens lampa där ett gäng ur personalstyrkan sitter och jobbar. Några platser är tomma, precis som det ska vara på ett mäklarkontor där alltid några är i farten. Pontuz eget kontor är inrett i kraftfullt svart och mjukt beigea toner. På väggen hänger ett stort svartvitt porträtt av hans tre döttrar. Jag undrar hur det känns att företaget fyller 30 år.  

 – Det känns jättekonstigt. Tiden går så fort och man hinner knappt reflektera. Men jag är stolt över det här bolaget och man får slå sig på axeln. Under åren har vi gjort ett starkt avtryck i mäklarvärlden och visat att det går att sikta högt även i mindre städer. Vi har legat på Sverigetoppen i 25 år nu, säger Pontuz. 

Pontuz växte upp i en mäklarfamilj i Habo, en liten ort utanför Jönköping. Själv ville han inte gå i sin fars fotspår utan drömde om en karriär på bank eller inom reklamvärlden.  

– Att vara mäklare ligger i mitt dna. Min pappa tillbringade all sin vakna tid på sitt mäklarkontor och jag sa till mig själv att jag aldrig skulle bli likadan. Men nu sitter jag här, skrattar han. 

Att Pontuz blev mäklare ändå är en ren slump. Som ung jobbade han på bank i Kalmar, men blev uppsagd på grund av omstrukturering. I samma veva sökte Svensk Fastighetsförmedling personal och han bestämde sig för att söka. 

– Att studera till mäklare föll sig helt naturligt för mig. Jag var uppväxt med alla faktatermer och kände direkt att jag hittat rätt, säger Pontuz som var den yngsta mäklaren i Sverige när han började jobba som 22-åring.  

1994 startade han det bolag som skulle komma att bli Pontuz Löfgren AB. Att det blev en succé har väl knappats undkommit någon. Framgångsreceptet stavas passion.  

– Jag har alltid varit otroligt intresserad av mitt yrke. Det är inte bara ett jobb utan även min passion och hobby. Att känna så i sin yrkesroll är verkligen en förmån, säger han.  

Tidigt lärde han sig att det gäller att hela tiden blicka framåt, vara nyfiken och skapa upplevelser.  

– Affärer kan i sig vara spännande, men för mig har det varit människorna bakom affärerna som är mest intressant att jobba med. Jag har alltid varit reklamintresserad och insåg tidigt att jag hamnat i en konservativ bransch. Det fanns mycket att jobba med inom annonsering och PR, inte minst gällande mötet med människor.   

Pontuz såg luckorna i mäklaryrket som en utmaning och började jobba på att fylla ut dem. Han arrangerade allt från välgörenhetsgalor till barnkalas, utformade events och skapade kampanjer riktade direkt från människa till människa.  

– Inget av det var vanligt på den tiden. Vi ville skapa kampanjer som gick bortom annonsering, där upplevelsen fick vara i fokus och som uppskattades av invånarna. Vi såg det som ett sätt att ge tillbaka till Kalmar och få staden att synas på kartan. Växer inte staden så växer inte vi, säger Pontuz.  

– På lång sikt handlar det om att bygga relationer. För mig är alla potentiella kunder, även de som inte går i säljtankar just nu. När det är dags att byta boende har man redan skapat en relation och då kontaktar man oss, fortsätter han.  

Idag är det svårare att sticka ut i det ständiga mediebruset. Det uppkommer ständigt nya plattformar och trender och det gäller att hänga med.  

– Det handlar om att vara nyfiken och öppensinnad, säger Pontuz. Vi var tidigt ute både på sociala medier och med att rekrytera fotografer och stylister som jobbar exklusivt för oss. Min roll innebär bland annat att agera mentor i affärer och relationsskapande, men jag själv kan inte kunna allt. Det är viktigt att väga av när det är läge att kliva åt sidan och låta den yngre generationen ta över. 

Passion, nyfikenhet och att ligga i framkant är delar av framgångsreceptet alltså, men den viktigaste ingrediensen handlar till syvende och sist om medarbetarna. På kontoret är det högt i tak, men det ställs höga krav och Pontuz är noga med vilka han rekryterar. 

– Jag ställer krav på mina medarbetare för att kunderna i sin tur ska kunna ställa krav på oss. Sen är det oerhört viktigt att de som jobbar här mår bra och har roligt tillsammans. Varje dag serveras frukost och mellanmål, det finns gym och tvättstuga här på kontoret, allt för att underlätta livspusslet. Vår största resurs är människorna och då är personalvård a och o, säger Pontuz.  

 Men även raka vägar kan kantas av gupp. Marknadens svängningar kan lätt sätta käppar i hjulen i mäklarbranschen och då gäller det att stå pall.  

 – Visst finns det utmaningar med det här yrket, men vi har varit befriade från större bakslag rätt länge. Kanske för att vi är en så pass platt organisation att vi har hunnit hälla på kallvatten så fort något börjat sjuda, säger Pontuz och medger att han personligen har tagit fler smällar än själva företaget.  

– Det har pågått en hel del felaktig ryktesspridning om mig genom åren, vilket har varit en utmaning. Även om det såklart känns oförtjänt har jag försökt ignorera det. Det är värre för familjen som har fått ta mycket, säger Pontuz och blickar upp mot fotot på döttrarna.  

– Jag har aldrig försökt förändra mig för att passa in och är inte rädd att säga vad jag tycker. Det sticker i ögonen på en del. Samtidigt handlar det om en liten klick. Vi hade inte fått förtroendet att hantera 50% av marknaden om folk inte tyckte om oss. 

En hel del erfarenheter har han samlat på sig genom åren, både personligen och karriärmässigt. Jag frågar hur det känns att bli äldre. 

 – När det gäller jobbet är det ett lugn att bli äldre. Privat hade jag gärna varit 30 igen, men jag försöker ha ett ungt mindset både psykiskt och fysiskt med mycket träning och nyfikenhet på livet. Att omge sig med unga och kreativa människor är bästa botemedlet mot åldersnoja.  

Efter 30 år kan man tänka sig att det finns en längtan efter något nytt, men Pontuz bara skrattar och skakar på huvudet.  

– Jag har aldrig velat sadla om. Jag är så vetgirig och det går alltid att skruva lite till, precis som på en Formel 1-bil. Så nej, det blir ingen ny karriär för min del. Nu kör vi till the bitter end! 

Foto: Lisa Petterström – fotograf och homestylist på Pontuz Löfgren AB